MSOTS

Sedan sambolivet med Humla började så har det hänt saker kan jag lova. Vårt kanske största beslut, att köpa en Espressomaskin från Nespresso med tillbehör, innebär ju såklart ett sjuhelvetes ansvar... Igår tacka och bocka vi dessutom för ansvaret som gudföräldrar. Jajamen, gudföräldrar!

Det är till lilla Dolly Dahl, Frejas (Humlas syster) nya Chiwawa (eller Chi-hua-hua som vi säger) som föddes för någon vecka sedan och i dagsläget inte är större än en Ipod.
Jag har väl egentligen aldrig ansett Chi-hua-hua som en hund och jag har defenetivt aldig sätt mig själv med en sådan. Dock är ansvaret taget och på något sätt tror jag ändå att Jag (som mäter närmare 2 meter över havet) och Dolly Dahl kan göra riktig succé runt Karlaplan!

(Skulle någon vid tillfälle hitta ett par "balls" någonstans kan ni väl höra av er btw?)

Earth Hour 2010 måste väl en dag som idag anses som en riktig jävla braksuccé...
Den "globala uppvärmningen" kan rätt och slätt kyssa mig i arslet! (Ursäkta språket)

Det har enbart handlat om motivation, trots att jag egentligen har oändliga mängder "bloggmaterial". Däremot är det inte färdigbloggat utan jag tänkte faktiskt ta och rycka mig i kragen och sätta igång igen. Nu är klockan snart 01.00 dock och jag inväntar sista perioden av Pittsburgh vs. Toroto, så omstarten får nog fasen vänta tills solen går upp igen.

Jag är totalt ointresserad av politik, av 3 "försök" har jag inte ens kommit iväg och rösta, givetvis får man tycka vad man vill om det. Jag har egentligen aldrig sätt något problem med det, fram tills idag, när man ska hålla en lektion (kör extra som vikarie) om valet 2010 inför klass 8A.
God Bless Amer... Google!

Min vän Erik har fullt upp med att övertala mig att åka Vasaloppet 2011. Grejen är att jag faktiskt har börjat så sakta att överväga att faktiskt ställa upp, samtidigt inser jag mycket väl att jag i och med det även överväger min egen död...
- Det är en kul upplevelse, hävdar Erik bestämt.
Jag har dock oerhört svårt att förstå att staka sig fram i 9 mil i tajta trikåer och töntig mössa faktiskt kan vara en rolig upplevesle.
Men som sagt, överväger att faktiskt ge det en chans.

...Hur fanken kommer vattnet in mellan rutorna på bussarna? Och varför är det alltid bara en ruta, aldrig alla bussens rutor?
Idag undrar jag verkligen det.

Igår friade vi Internationella Kvinnodagen med pompa och ståt. Det var raketer, skumpa och manliga strippor i oändliga mängder, en sjuhelvetes fest vill säga...
Allt det där är idag historia, för idag mina damer och herrar, idag firar vi Marcus Ödman (även kallad "Kane" och lagkamrat till mig i Landvetter Wings) som fyller 17 jordsnurr. Det kommer givetvis även här bli fest med pompa och ståt, det kommer bli knallpuvler pistoler, oändliga mängder pommac och inhyrda clowner!

Mackans högsta önskan om en ny cykel utan stödhjul slog in!

Skickade ett Grattis på internationella kvinnodagen sms till Humla förut. Jag har då inte en aning om det är "så man gör" så att säga, jag har faktiskt inte ens en aning vad den "riktiga" anledningen är till den här dagen.

- Förutom att du är min bitch? Sa Humla innan jag hann blinka när jag frågade förut.
- Precis, den "riktiga" anledningen, sa jag.
- Jag vet inte, det är egentligen fett diskriminerande att uppmärksamma att kvinnor är diskriminerade offer...
Med det är väl det som det handlar om, att kvinnor varit förtryckta i alla dessa år och att man nu ska hylla dem. Typ. Meningslöst enligt mig men eftersom dagen finns så tänker jag utnyttja den!

Tycker det är helt underbart att man är ärlig och säger att man egentligen skiter i vilket men ändå tänker utnyttja det till bristningsgränsen. För dagen finns, inskriven i kalendern till och med, så hade det inte varit för att det just idag är 50 mil emellan oss hade jag varit, precis - Din bitch!

Det mest faschinerande med att vinna en innebandymatch med 43-2 är att faktiskt motståndarna står kvar på andra sidan i alla 60 minuter!
Att det sedan blev serieseger för oss (Landvetter Wings) gjorde ju inte dagen direkt sämre.

Bildbeviset

Det kom smygandes redan för ett par veckorsedan, när Humla låg i mitt knä i soffan inlindad i ett stort täcke. Hon vred på huvudet tittade upp på mig och med en aning panik i blicken sa hon
- Vi ligger seriöst och tittar på Let´s Dance en fredagkväll!
Då skrattade vi åt det och skyllde på en lång vecka. Men igår då fanns det faktiskt inte ett skit att skylla på.

Vi låg i sängen och gluttade igenom en film på datorn (Morgan Pålsson - Världsreporten), när den var slut vände sig Humla om mot sängbordet, tittade på sin telefon och hennes manöver att ta sig från liggade till ståendes utan att täcket ens rörde sig var av världsklass.
Med tårarna i halsgroppen och två ögon som vittnade om panik utbrast hon
- Älskling, klockan är 1(!) minut över åtta!
- Ja? Sa jag.
Hon tog ett djupt andetag och torkade en droppe som sakta rann ner för kinden.
- Let´s Dance för fan, sa hon.
- Helvete!
Helvete var nämligen allt jag fick ur mig och innan vi visste ordet av det satt vi i soffan igen, inlindade i ett täcke med en påse godis och följde vartenda quickstep steg som togs...
...Och vi njöt!

Jag gillar snön, jag gör verkligen det. Lovade också mig själv att inte ge mig in i "hata snön" diskutionen, eftersom jag som sagt tycker om den. Men imorse fick jag fan nog.

Snö är i min mening som klipulver i kalsongen, alltså hysteriskt roligt i rätt kalsong! När du däremot själv blir drabbad så skrattar du fan inte lika hejdlöst.
Det vill säga att, snö där snö ska vara som tex i alperna är roligt, hysertiskt roligt till och med. Där fyller snön verkligen en poäng dessutom, precis som klipulver i någon annans kalsong.

Nu får vi, verken vi vill eller inte, snö en gång om året och jag antar att det bara är att gilla läget att vi fått snö som tinat bort lagom tills det är dags för "små grodorna, små grodorna" igen...